Utställning

UPSALA FÖRR  8-18 nov 2016 Galleri Linné

 

UPSALA  1857                          Här kan man se ladorna som låg på rad och bildade en mur mellan land och stad. Här fanns också Västra Ladugatan nuvarande Kyrkogårdsgatan och Östra Ladugatan nuvarande Kungsgatan. Vid den här tiden hade Upsala 9000 innevånare. Efter en teckning från 1857

 

GRINDSTUGAN                               Hit kunde man åka spårvagn. Spårvägen i Upsala invigdes 1906. Här kunde man äta en god måltid hos källarmästare Engström med personal. Till förrätt kunde man få gubbröra och en sup, till varmrätt fläsklägg med rotmos och en pilsner. Damerna har samlats för att dricka kaffe med en god kaka till.

 

CAROLINA REDIVIVA                     På den här tiden fanns det bara män i de lärda salongerna. Jag smög dock in en kvinnlig byst och satte fram en stol där jag bjuder den första kvinnan att ta plats. Ellen Fries disputerade 1883. Många hyllade henne medan andra var skeptiska. En manlig akademiker sa att hon var den första i sitt slag men, hoppades han, också den sista. De kvinnliga studenterna blev mot seklets slut allt flera, men de kände sig ofta motarbetade. Efter en litografi av A.Nay 1870.

 

UPSALA PÅ OLOF RUDBECKS TID                                                     Olof Rudbeck d.ä.1630 -1702 var ett universalgeni. Naturforskare, historiker och professor i medicin. Han anlade en botanisk trädgård, nuvarande Linnéträdgården och han lät bygga den anatomiska teatern i Gustavianum. Han skrev verket Atlantica där han försökte bevisa att Sverige var den västerländska kulturens vagga. Efter ett kopparstick från 1698.

 

VAKSALA TORG                      Torget anlades i slutet av 1850-talet och ansågs mest lämpligt ”till sådene landtmannaprodukters försäljare, hvilka kunna räknas bland Lifsförnödenheter”. Husen i bakgrunden ligger längs Väderkvarnsgatan. Här låg tidigare stadens väderkvarn som givit gatan dess namn. 

 

HUSET PÅ SVARTBÄCKSGATAN 10               En fridfull sommardag 1908. Svartbäcken finns omnämnt redan på 1300-talet som Svartabek efter ett biflöde som anslöt till Fyrisån strax norr om Skolgatan. Under början av 1900-talet var Svartbäcken ett relativt fattigt område med många arbetarbostäder.

15